Ett år av lycka

Ett år av lycka


Vi har under vår semester firat vår 1:a Bröllopsdag!
Ett år av äktenskaplig lycka har passerat och jag hoppas på så många fler!!!

Tänk att tiden gått så fort, att det redan är 1 år sedan
den lyckliga dagen då jag fick min S och fick äran att bli hans FRU :-). 


Välkomna att njuta delar av vigselakten på bröllopsdagen med oss nedan: 
  Musiken som är understruken nedan är klickbar!

2008-08-08


Mäktigaste stunden var alldeles innan vigseln. Gästerna satt på plats inne i kyrkan. Bestman, Tärnan, Brudnäbbarna, jag och fästmannen stog utanför porten. Klockringningen. Musiken startade. Ljuvliga toner (Highland Catedral) från Säckpipa & Orgel fyllde kyrkan till bredden och rann ut genom porten där vi väntade. De två små Brudnäbbarna tågade in längs altargången med sina blomsterkorgar och fram till prästen.

Själva stog vi kvar utanför nån minut och riktigt NJÖÖÖT av musiken och stunden, den sista som ogift fästfolk.
Musikerna sa innan vigseln att det var helt OK att dröja kvar utanför en stund, låta dem spela ett tag och sedan tåga in när det kändes bra. Dom skulle fortsätta spela tills vi var framme! OJ vad den här stunden utanför gjorde underverk för nervositeten...

Sedan klev vi in i kyrkan tillsammans - hand i hand. Bestman & Tärnan gick alldeles bakom oss. Gästerna reste sig upp och blixtrarna avlöste varandra. Tårarna rann på många gäster när vi passerade fram mot prästen där brudnäbbarna väntade.  Väl framme tog tärnan min bukett och vigselakten startade. 

Jag kommer aldrig att glömma stunden i kyrkan då fästmannens tydliga, stadiga "JA" rungade i kyrkan som svar på prästens fråga, och jag blev stolt & alldeles varm av lycka inombords. Sedan var det min tur att svara "JA"  och jag lyckades utan att darra på rösten. Samtidigt såg jag fästmannens ögon tåras... Min älskling... Han kramade min hand så hårt och kämpade under resten av vigselakten mot tårarna... Så var vi MAN & FRU :-)

Ett välkommet avbrott blev episoden när vår lilla ringpojken skulle komma fram med ringarna. Eftersom han då ännu ej fyllt 2 år visste vi om att "vad som helst kan hända", det är ju charmen med barn. Prästen, vi, bestman och fotografen visste om detta. Men gästerna var ovetandes om ringpojken. Plötsligt reste sig ringpojkens far ur kyrkbänken, tog ett stadigt grepp i sin lilla son, som fått ringkudden av sin mamma ("håll i den nu") och föste fram sin blyga lilla kille mot oss och Bestman som skulle ta emot ringarna. När han kom fram till podiet där vi väntade snubblade han, men fick hjälp av pappa att komma på fötter igen och nådde tillslut bestman. Väl framme vågade han inte släppa ringkudden (mamma sa ju "håll i" :-)...) så Bestman fick lirka av honom kudden med ringarna på :-) Gästerna följde det hela och roades av ringpojkens uppvisning. Så fniss spreds i kyrkan. SÅ MYSIGT!!!

Allt gick bra och fokus släpptes från oss några ögonblick!

En skön paus för ett smånervöst brudpar med allas blicka på sig :-)

Vigselakten bjöd på mer säckpipa ("Amazing Grace" som solo (oj vad tårarna rann) samt  "Scotland the brave" som mäktig utgångsmusik). Dessutom flera låtar som alla sjöng tillsammans till orgelmusik: bla " I folkviseton (Kärleken kommer) " samt en ganska nyskriven Bröllopshyllning till en känd melodi! Stämningsfullt till max :-)

Det var några gobitar ur vigselakten. Därefter följde fotografering, festen och bröllopsnatt på hemlig plats i skärgården!


På bilden ser ni våra egendesignade ringar, brudkronan lånad från min barndoms kyrka och brudbuketten jag gjorde själv.

Min söta make ville visa världen ett tecken på hans hjärtas val: han ville bära mitt efternamn! Gärna det! Mina föräldrar blev lika glada som jag, dom känner verkligen att dom fått en underbar svärson som dom älskar!

2009-08-08

Första bröllopsdagen firade vi en ljuvlig dag med vackert väder, champange & choklad på stranden och middag på tu man hand på en mysig restaurang på kvällen... ahhh...

Eftersom det finns namn på bröllopsdagarna så valde jag att ge min make presenter i det materialet! Enligt traditionen heter 1:a Bröllopsdagen "BOMULL".  Till min man gav jag därför några "bomullspresenter".


Han fick:
* en vit lampkjol med vårt monogram broderad i vitt (Han blev så stolt över vårt monogram)
* två ljuspåsar med texten " Amor Vincit Omnia" & "Carpe Diem" (texterna vi hade på inbjudan, bröllopsprogram & tackkorten)

Själv fick jag ett stort, tjockt, fyllt guldhjärta på snygg guldkedja :-)  SÅ SNYGGT! 


Tack min Älskade man!

Lycklig Fru :-)

Kommentarer
Postat av: Anonym

Åhh så underbart det låter :-) Grattis till Ettårsdagen av ett långt liv tillsammans.

Och välkommen till SIB, jag har lagt in dig som medlem nu :-)

Kram Lisa

2009-08-18 @ 20:29:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0